Kundsupport


inschool.fi(at)supportvisma.com

Visma Community


https://community.visma.com/

printer.png

Examensförnyelsen och att göra scheman

    I och med examensreformen har man i läroplanerna övergått till större examensdelar, omfattande t.o.m. 40 kp. Planeringen av de praktiska undervisningsarrangemangen för så här stora delar är ofta omöjlig. Man vill förstås planera exakt vem som undervisar vilken del, när och på vilken plats. Då examensdelarna indelas i mindre delar, kan undervisningsarrangemangen planeras exakt så som de genomförs i praktiken. Då ser man den faktiska läraren, platsen, omfattningen och ämnet för varje lektion i schemat.

    Effekterna av indelningen i delar

    Indelningen i mindre delar inverkar inte på något sätt på t.ex. examensbetyg eller annat som definierats i författningarna. Indelningen i delar är endast läroanstaltets egna interna redskap för att planera undervisningsarrangemangen.

    I schemaläggningen är det inte ändamålsenligt att använda delar med omfattningen 20-40 kp på grund av följande orsaker:

    • För studeranden ackumuleras inga kompetenspoäng förrän hela examensdelen är avklarad. Fpa följer studerandenas framsteg i studierna, och studerandena måste därför få tillräckligt med kompetenspoäng varje år - inte 0 kp under det första året, och ska ha 180 kp det sista året. Även studiekortet förblir tomt, varvid det kan t.ex. svårt att söka sommarjobb.
    • Man vill troligtvis ge någon typ av mellanbedömning i examensdelen. Om man ger mellanbedömningen i examensdelen tolkas det som att hela examensdelen är avlagd. Då delen indelas i mindre delar, kan man i var och en anteckna den relevanta bedömningen och i studerandens uppgifter kvarstår då både 1:a och 2:a gångens bedömning.
    • Om det i examensdelen finns ett vitsord eller en prestationsanteckning, överförs detta inte automatiskt till Kurre. Användaren måste då överföra denna typ av examensdelar för hand. Ett bättre alternativ är därför att ange mellanbedömningen i skilda delar, för då öveerförs till Kurre bara de delar som inte avlagts ännu.
    • Examensdelen undervisas troligen av flera olika lärare. Det är vettigare att ange den egna andelen för varje lärare, än att ge alla lärare hela 40 kp. Lärarnas arbetsmängdsberäkning kräver att man antecknar endast det som respektve lärare verkligen undervisar.
    • I en examensdel ingår mycket. Det är mer beskrivande för läraren, studeranden och vårdnadshavaren, om det i schemat står först 4 veckor ”Beslåningar”, därefter 6 veckor ”Isoleringar”, sedan 3 veckor ”Anläggning av avlopp” osv. än att det under ett år eller flera år i schemat endast står ”Grundläggningsarbeten”. Om man inte vill ändra namnen, kan indelningen också göras med namnen ”Grundläggningsarbeten 1”, ”Grundläggningsarbeten 2” osv. Med hjälp av numrerigen är det lättare att gestalta att något blivit klart, att man gått framåt, en tredjedel är avklarad.
    • Att reservera undervisningsutrymmen för block om 20-40 kp är inte praktiskt. Det behövs troligtvis flera utrymmen: Beslåning-arbetens klassundervisnings hålls i sal A202, medan undervisningen av anläggning av avlopp hellre hålls i arbetsverkstad B330. Det är bäst att ange ett eget utrymme för alla olika ämnen, än att ha flera olika utrymmen i en examensdel.
    • Man vill inte nödvändigtvis slå fast utrymmen och andra resurser för hela året/flera år framåt, utan kanske endast göra utrymmesreservationer som gäller period 1. Då examensdelen är indelad i mindre delar, i lärar- och ämnesvisa delar, kan också reservationerna göras exakt och det uppstår inte onödiga reservationer eller tomma tidpunkter i utrymmenas scheman. T.ex. de utrymmen som frigörs under IA-perioderna syns klart och tydligt i programmet.

    Vi rekommenderar, att examensdelarna indelas i mindre delar både i Primus och i Kurre. Om man i Primus vill använda enbart examensdelar, lönar det sig att ens i Kurre dela upp dem i mindre delar.